Kolbackens behandlingsform
VÅR BEHANDLINGSFORM ÄR KBT
Socialstyrelsens rekommenderade hållpunkter för behandling av barn och ungdomar med beteendeproblem är utgångspunkt behandlingsmodellens interventioner. Vår behandlingsform är KBT.
Den enskilda KBT- behandlingen ansvaras av våra två behandlingssamordnare. De är även kontaktpersoner till våra ungdomar och har veckovis enskilda samtal utifrån:
– Feedback
– Interventioner, veckans träning med utdelande av hemuppgifter.
– Planering framåt
– Ungdomens egna frågor
Varje samtal utvärderas tillsammans med ungdomen och signeras av denne.
KBT behandling bygger på delaktighet och transparens
En grundförutsättning för behandling är ungdomens delaktighet. Därmed vet ungdomen alltid vad som sker och hur hantering av exempelvis behandlingsmaterialet ska ske. Det fasindelade programmet är alltid transparent vilket medför fullständig insyn i det egna behandlingsprogrammet. Ungdomen bidrar själv med, och prioriterar, ordningen av behandlingsinslagen. Varje kontaktpersonssamtal med tillhörande övning dokumenteras i sessionsrapport som ungdomen signerar med sin namnteckning justerar. Behandlingsfrågan dryftas vid två tillfällen/dag i samband med överlämning.
VÅR BEHANDLINGSSTRUKTUR
Interventionerna utgår från strukturerade tillämpningar av metoder baserade på kognitiv beteendeteori och social inlärningsteori.
Behandlingsintegriteten är optimalt hög. Behandlingsprogrammet formas i allt väsentligt utifrån den inledande beteendeanalysen. Ungdomens svårigheter inventeras, information inhämtas genom inledande observationer. Dessa kombineras med information från socialtjänst och föräldrar/vårdnadshavare samt inläsning av tidigare gjorda utredningar. Rönen sammanfattas i termer av överskottsbeteenden, underskottsbeteenden och tillgångar därefter upprättas en prioriteringsordning. Arbetet fullföljs därefter med att analysera problembeteendenas funktion, duration, utlösande risksituationer, adekvata handlingsalternativ, förstärkningsarrangemang, träning, hemuppgifter och utvärdering. Samtidigt görs en inventering av vilka skyddsfaktorer som bör bibehållas och ytterligare stärkas hos ungdomen, i dennes familj och nätverk.
Målplanering
Genom att hjälpa ungdomen formulera konkreta mål och delmål och placera dem på en tidsaxel, ökar ungdomens tilltro till att själv vara delaktig och medansvarig för att påverka och forma sin framtid.
Återfallsprevention
Hålls individuellt eller i grupp, men metoden är klientcentrerad vilket innebär att varje deltagare får identifiera sina egna individuella risksituationer och handlingsmönster. Ungdomarna får bland annat lära sig
• Att identifiera sina egna högrisksituationer tex. Miljö och känslohantering.
• Att hantera sug efter alkohol/droger
• Att tacka nej (tränas bland annat i form av rollspel)
• Att uppmärksamma tidiga varningssignaler
• Att lösa problem
Evidens på skyddsfaktorer
All evidens pekar på att de största skyddsfaktorerna för att ändra ett normbrytande beteende är att ungdomarna erbjuds skola, en fungerande fritid och har pro-sociala kamratrelationer.
Skolgång
Vi tycker det är viktigt att Kolbackens ungdomar går i skolan både de som har skolplikt och de som går i gymnasiet. Vi har god relation med skolorna i kommunen. Redan första veckan av ungdomens placering kontaktar vår behandlingssamordnare tidigare skola för beställning av pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och ev. andra utredningar som är adekvata för skolgången och behandlingsarbetet. Det för att kunna ge skolans elevhälsoteam underlag för eventuella anpassningar. Vi diskuterar igenom resursfrågan för att stötta ungdomens skolgång så individanpassat som möjligt. I vissa situationer kan det förekomma, om det föreligger behov, att Kolbackens behandlingspersonal är med i skolan.
Fungerande fritid
Kolbacken satsar mycket på att ungdomarna har en fungerande fritid. Vi har god relation med kommuns föreningsliv och privata aktörer. Våra ungdomar kan bland annat spela fotboll, gå på gym, göra naturnära upplevelser såsom fiske och skogspromenader och besöka fritidsgårdar.
Pro-sociala relationer
I Kolbackens behandlingsprogram ingår att ungdomarna får i hemuppgift att stifta bekantskap med goda kamratrelationer, på bl.a skolan, i fotbollslaget och på fritidsgårdar. Det kan vara läskigt att närma sig ungdomar som har andra värderingar och man känner inte igen sig riktigt. Därför lägger vi ner stort arbete i detta moment. Hemuppgifter följs upp vid löpande kontaktpersonsamtal.
Strukturerad ADL (Allmän daglig livsföring)
Kolbacken planerade ADL omfattas av hälsa, utbildning, fritid och sociala relationer samt beteende/känslor. Vi har robust stöd för att påstå att förutsättningar för nåbarhet och positivt samspel ökar vid regelbunden motion, god dygnsrytm och näringsriktig kost på regelbundna tider. Strukturerad ADL är något vi arbetar med dagligen. Veckoschema upprättas varje vecka utifrån ungdomens behandlingsinsatser. Innehållet i schemat kan vara morgonrutin, skolgång, fritid, individuella samtal, gemensamma och individuella aktiviteter, husmöten, städ och tvätt etc. Här ingår även kontakt med ungdomens nätverk samt inbokade tider med ungdomens kontaktperson.
Hemkunskap och hygien
Verksamhetens enhet ska kännetecknas av en hemliknande miljö. Inte sällan har ungdomen erfarit betydande brist på upplevelser av trivsel, värme och välkomnande harmoni i ett hem. Det kan gälla ordning, hygien, glädje, upplevelse av en egen trygg plats eller vad som bör vårdas och skötas extra varsamt för allas trivsel. Kunskap och träning i att skapa och vidmakthålla en harmonisk hemmiljö är nödvändig för att utvecklas som till en god, ansvarstagande, social medborgare. Se i övrigt under strukturerad ADL.
Nätverksmöte
Vi arbetar tillsammans med socialtjänsten, skolan, familjen och andra aktörer som är avgörande för ungdomens framtid. Våra nätverksmöten äger rum var 6:e vecka för respektive ungdom. Ungdomens veckoschema och månadsrapporter utvärderas och presenteras as på nätverksmötet. Givetvis presenteras detta enligt BBIC.
Lågaffektivt bemötande
Om en ungdom råkar i affekt är vår hållning att aldrig vi aldrig höjer rösten eller vidrör ungdomen. För oss är lågaffekt bemötande ett självklart val i sådana situationer. Dagligen, vid morgonmöte och kvällsmöte, samlas ungdomar och personal för att reflektera över dagen i en så kallad spegling. Därmed får ungdomen feedback framför allt i form av beröm och tips
Målsättningen är att ungdomarna efter ett fullgjort behandlingsprogram skall
• Leva ett meningsfullt liv med god livskvalitet
• Besitta de färdigheter som möjliggör fortsatt boende i biologfamiljen eller annan säker plats
• Med hjälp av nyvunna färdigheter kunna interagera med andra på lika villkor i skola, arbete och i familjeliv. Besitta förmågor som gör det möjligt att inleda och vidmakthålla viktiga sociala relationer
• Tillägnat sig så goda skolfärdigheter att ungdomens skolgång har gjort yrkesförberedande val möjliga
• Inventerat möjliga intresseområden för fritid och skapat förutsättningar för grupptillhörighet med upprepade träffar
• Besitta kunskap och använda de färdigheter som leder till livsstilsförändring resulterande i fysisk och psykisk hälsa.
• Kunna ta ansvar för egen värdig försörjning och livsföring som skapar närhet till betydelsefulla människor